Öppet forum: Stoppa smyganslutningen till NATO!
     
    
Karta som visar Arktis krympande istäcke vid 5 augusti 2008
som öppnar för en farbar nordvästpassage.
(Källa: NASA)
     
     
   
Arktis i fokus
   
Klimatförändringen gör Arktis mer tillgänglig och det finns en ökande risk
för konflikter då angränsande länder gör anspråk på värdefulla resurser.
    

Ingela Mårtensson
4 maj 2010

         
    
   
Arktis har kommit i fokus den senaste tiden eftersom klimatförändringen leder till att isskorpan smälter undan och skapar nya förutsättningar för transporter och tillgång till energi. FN:s klimatpanel har förutspått att Arktis inom några decennier kan vara praktiskt taget isfritt.
    
      
Fakta om Arktis    
  
  
                    
Arktis är området runt jordens norra pol innanför den nordliga polcirkeln. Arktis omfattar delar av Ryssland, USA, Kanada, Grönland, Norge och Norra ishavet som till stora delar är täckt av packis och drivis. Enligt internationell lag har de fem stater som delar gräns mot nordpolen rätt till en zon ytterligare 320 kilometer norrut mot Arktis, räknat från nationsgränsen.

I området lever cirka två miljoner människor. Bland ursprungs-befolkningar återfinns inuiter, aleuter och samer.

För att skydda miljön och naturfolken etablerades 1996 Arktiska rådet, som är ett forum för samråd och samarbete mellan regeringarna i de arktiska länderna (de fem nordiska länderna samt Kanada, Ryssland och USA), samt representanter för sex organisationer för ursprungsfolk i Arktis.
      
 
    
   

Regionen kring Barents hav kan bli den hetaste ekonomiska zonen i Europa. Då vattnet blir isfritt kommer man att kunna ta sig fram över havet under allt större delar av året. På lång sikt kommer man att kunna transportera varor till havs året om. Det har ett amerikanskt forskarteam, under ledning av klimatforskaren doktor Robert Corell kommit fram till. Då slipper man att passera genom en rad konfliktladdade områden, exempelvis Malacka-sundet, Hormuz-sundet i Persiska viken eller Suezkanalen. Det innebär stora besparingar för framtida transporter mellan delar av de ekonomiskt framgångsrika länderna i Asien och Europa.

Norra ishavets botten innehåller oupptäckta tillgångar av olja och gas. USA:s geologiska undersökningsinstitut, US Geological Survey (USGS), påstår att området rymmer tre gånger så mycket naturgas som olja. Totalt tror forskarna att 13 procent av jordens oupptäckta olja och 30 procent av jordens oupptäckta bestånd av naturgas döljer sig under de arktiska isarna. Enligt USGS:s direktör Mark Myers har undersökningen inte genomförts för att hjälpa oljebolagen att hitta olja. Han menar att innan man kan ta några beslut om den framtida utvinningen av bränsle måste vi veta hur det påverkar utrotningshotade arter, naturfolk och planetens hälsa. [Uttalande i BBC News 2008]

Miljöorganisationer är oroliga för de konsekvenser som ett eventuellt utvinnande av naturresurserna skulle kunna ha på miljön inte minst djurlivet kring Arktis.


Risk för konflikter och militarisering

Ur många aspekter -- klimatsynpunkt, ekonomi, säkerhetspolitik och geopolitik --kommer Arktis och Barents hav att bli oerhört intressanta. Det nya geopolitiska läget i Norra Europa kan leda till konflikter då angränsande länder gör anspråk på rätten till energitillgångar, transportvägar och fiskebestånd. Även gamla ouppklarade konflikter kan komma upp till ytan, t.ex. tvister om havsgränser.

En annan aspekt är stormakternas önskan att kunna kontrollera viktiga transportleder ur militärstrategisk synpunkt.

Risken för konflikter och militarisering i området är således påtaglig.


Norden

I juni 2008 gav de nordiska utrikesministrarna den f.d. norske utrikesministern Thorvald Stoltenberg i uppdrag att ta fram ett förslag till förstärkning av det nordiska samarbetet i utrikes- och säkerhetsfrågor. Det resulterade i en rapport med 13 förslag. Många av förslagen utgår från det förändrade geopolitiska läget i Norra Europa, d.v.s. ovannämnda förändringar i Arktis. Till exempel föreslås:
  
   
• gemensam luftövervakning av i första hand Island

• övervakning av den nordliga delen av Atlanten och Barents hav
   (”Barents Watch”) med en maritim insatsenhet

• isbrytarkapacitet för arktiska farvatten

• utveckling av samarbetet om arktiska frågor såsom miljö, klimat,
    säkerhet och räddning amfibisk enhet som på sikt ska utveckla
    en egen arktisk kompetens.

    
USA

USA har antagit riktlinjer för sin flotta i Arktis (“Navy Arctic Roadmap”). Ur detta dokument som offentliggjordes den 10 november 2009 står att läsa:

"USA har ett brett och grundläggande nationellt intresse i Arktisregionen och är berett att operera antingen självständigt eller i samverkan med andra stater för att tillgodose dessa intressen. De inkluderar missilförsvar och “early warning” (tidig varning); utplacering av sjö- och luftsystem för militära transporter, strategisk avskräckning, maritim närvaro och maritima säkerhetsaktioner samt garantera rätten att navigera i och flyga över området.”

USA ska upprätthålla global rörlighet för sina militära och civila fartyg i hela den arktiska regionen. Senaten ska verka för att skydda och flytta fram positionerna när det gäller USA:s intressen i Arktis. Avsikten är att tjäna USA:s nationella säkerhetsintressen inklusive de maritima styrkornas rörlighet världen över. Det ska säkra USA:s suveräna rättigheter över omfattande marina områden och inkludera de värdefulla naturresurser som finns i området enligt dokumentet.

I oktober 2009 fullgjorde en amerikansk atomdriven attackubåt (USS Texas) en arktisk mission. Enligt amerikansk press bröt den igenom isen och stannade på ytan i 24 timmar.


NATO

Tre veckor efter USA:s beslut om en policy för Arktis diskuterades frågan i NATO under ett tvådagarsmöte på Island. NATO:s generalsekreterare och högsta militära befälhavare var närvarande på seminariet, som hade rubriken ”Security Prospects in the High North” d.v.s. ”Säkerhetsutsikter i Arktis”. Mötet uttalade att ”High North” kommer att behöva mycket mer uppmärksamhet från alliansens sida de kommande åren.

NATO överväger allvarligt att etablera militär närvaro i Arktis. Anledningen är den globala uppvärmningen och Arktis nedsmältning. NATO ser detta som en möjlighet för expansion. Vidare konstaterades att “När man beaktar det faktum att alla Arktis kustnationer utom Ryssland är medlemmar i NATO, så är det helt klart vem alliansen ser som sin rival i denna region.”

I NATO-dokumentet nämns i första hand fyra typer av operation: krigföring under vatten; militära expeditioner; anfallskrig; strategiska luftbroar.

Sedan mötet om Arktis har fyra av NATO:s medlemmar med långtgående territoriella krav i regionen -- Kanada, Danmark, Norge och USA -- rört sig militärt in i den norra polcirkeln i enlighet med alliansens gemensamma åtaganden.

Nyligen (17 februari - 4 mars) genomförde NATO den senaste årliga övningen i Norge och Sverige under rubriken "Cold Response”. Målet för övningen var att öka förmågan för deltagande förband att ingå i en multinationell styrka med armé-, marin-, flygförband samt hemvärn och tillsammans genomföra operationer under svåra vinterförhållanden. Denna övning skall nog ses som ett bevis på NATO:s intresse för Arktis.

Totalt deltog cirka 9000 soldater från 14 nationer i övningen varav cirka 1000 från Sverige. Övningen utgick från två fiktiva länder i nordvästra Skandinavien -- ”Northland” och ”Eastland”. Scenariot var: ”Under många år har Eastland hävdat sin lagliga rätt att få tillgång till Narviks hamn och till de olje- och gastillgångar som finns på norra Helgalands kust. Eastland har på senare tid även hävdat att en ny gräns ska dras, vilket skulle innebära att Ofoten och Lofoten tillhör Eastland. Eastland har framryckt in över Northland sydöstra gräns ner mot Narvik/Bogen och ska nu pressas tillbaka i en multinationell operation."

Det är inte så svårt att tolka detta scenario som en kommande konflikt i Arktisområdet. Övning gjordes inom Partnerskap för fred, men Ryssland var inte inbjuden att delta.


Ryssland

I augusti 2007 dök två ryska ubåtar ner till havsbotten under Nordpolens is och placerade en rysk flagga som en markering för Rysslands anspråk. Det ryska utspelet satte fart på debatten.

Ryssland hävdar att den ryska kontinentalsockeln från Sibirien förlängs på havsbotten ända in under Arktis av en bergskam, Lomonosovkedjan. Påståendet avvisas av de övriga länderna som delar på havsbotten under Arktis nämligen Kanada, USA, Norge och Danmark. Alla fem har dock enats om att låta FN:s sockelkommission avgöra striden.
    
     
Ingela Mårtensson är med i detta projekts Rådgivande kommitté
     
    
* * * * *
    
Kommentarer

Lämnas via e-post till: forum@stoppanato.se
      
    
Till sidtopp   •   Till forumets startsida